naturorientering, hej kom och hjälp mig?



att bli en nörd är något de flesta försöker undvika att vara.
men samtidigt vill man ju ha bra betyg, och det får man ju inte gratis.
att fuska är väl ett sätt att höja sina betyg, men hur bra är det på en skala
när man sedan har nationella prov?
alltså, jag är så jävla förvirrad. jag vill verkligen bara lära mig allting
så jag kan det forever and ever and ever and ever
men det går ju inte att få in i huvudet!
jävla piss aså
just nu håller vi på med kärnfysik, kärnkraft, atomer i närbild & emissionsspektrum med mera!
låter det inbjudande? 
äh naaaaaaaaaaaaaaaae, skulle inte tro det va.
det som oroar mig mest är vad jag kommer få på provet.
jag har idag och imorgon på mig att plugga & jag kommer ingen jävla vart.
det är så otroligt jävla piss-svårt & jag liksom.. dör.

förklaring av vad vi gör (jag övar mig lite bara inför provet, hahhihiohohio)

grundbegrepp
atom, den minsta byggstenen (i stort sett), som bygger upp allting runt omkring oss.
molekyl, två eller flera atomer som sitter ihop med varandra med hjälp av en molekylbindning.
grundämne, atomer som består av endast ett ämne, t.ex. kol och väte.
kemisk förening, atomer som består av olika ämnen, t.ex. vatten och koldioxid.
kemisk reaktion, när två ämnen reagerar med varandra med hjälp av energi.

uppbyggnaden av en atom
en atom består av tre olika partiklar; protoner (+), elektroner (-) och neutroner (0).
har en atom över eller underskott på elektroner är den laddad.
har den underskott på atomer har den fler protoner och är därmed plusladdad.
har den överskott på elektroner har den fler elektroner och är därmed minusladdad.
det som skiljer atomerna åt är antalet protoner, atomnumret.
det finns även olika slags varianter av en atom, isotoper.
det som skiljer isotoperna åt är antalet neutroner och protoner i kärnan, masstalet.

det periodiska systemet
det periodiska systemet är en tabell på bl.a. hur många protoner varje grundämne har.
det periodiska systemet är uppbyggt på ett speciellt sätt,
närmare bestämt av perioder och grupper.
de ämnena som ligger i samma period och grupp har något gemensamt.
perioderna är vågräta, och det som ämnena i samma period har gemensamt är att de har sina valenselektroner i samma skal.
grupperna är lodräta, och det som ämnena i samma grupp har gemensamt är att de har lika många valenselektroner (undantag helium på ädelgasgruppen).
olika grupper har olika namn, som t.ex. alkalimetaller och ädelgaser.
de ämnena som tillhör alkalimetallerna har liknande egenskaper,
och de som tillhör ädelgaser har liknande egenskaper.

atomnummer och masstal
i det periodiska systemet visas längst ner i det vänstra hörnet i varje ruta för varje ämne hur många protoner ämnet har. detta kallas atomnummer.
det finns olika isotoper för varje ämne, alltså har alla ämnen olika många neutroner.
antal protoner och neutroner tillsammans är masstalet.
för att beteckna ett tals masstal och atomnummer skriver man såhär:
ex: väte, med en isotop som har två neutroner & en proton.
man skriver H för att visa att det är väte,
och framför H:et skriver man med små siffror masstalet ovanför atomnumret.
omg mycket lättare att visa när man har papper.. men jao.
såhär typ:
3
      H
1

fast siffrorna ska vara mindre och sitta tätare ihop. men vi fortsätter!

kemiska bindningar
molekylbindning / elektronsparsbindning: bindning mellan två eller flera atomer.
atomerna vill sitta samman för att de har för få valenselektroner, för att de är ostabila.
de vill uppnå ädelgasstruktur och sätter sig samman med en annan atom
och delar elektroner med den, för att uppnå denna ädelgasstruktur.
jonbindning: bindning mellan två joner, laddade atomer.
för att de ska ske någon attraktion mellan atomerna,
krävs det att den ena är plusladdad och den andra minusladdad.
de dras därför samman och sitter ihop på grund av elektrostatisk kraft.
jonbindningar är salter.
metallbindningar: metaller leder ström.
det beror på att valenselektronerna i en metallatom inte är bundna till sin atom,
utan kan röra sig fritt över hela metallstycket.
det som håller samman atomerna är alltså detta elektronhav.

ljus
ljus består av våglängder. vitt ljus är en blandning av alla färger som finns.
varje färg har sin speciella våglängd, eller energiinnehåll.
det röda ljuset har lägst energiinnehåll och har långa, sega vågor.
violett ljus har högst energiinnehåll och har korta, snabba vågor.
ljus kommer från en källa, t.ex. en glödlampa eller solen.
ljus uppstår i elektronskalen i en atom.
det finns ljus vi människor inte kan se.
ljus med lägre energiinnehåll än synligt ljus är radiovågor och IR-strålning (värme).
ljus med höre energiinnehåll än synligt ljus är gammastrålning, UV-strålning (solbränna) och röntgenstrålning.
ljuset kommer från elektronskalen i en atom.
det som händer är att en atom blir uppvärmd, och elektronerna som sitter på skal nära atomkärnan där energin är låg, flyttar sig till skal långt ut, där energin är hög. när elektronerna sedan hoppar tillbaka förbrukas massor av energi i form av ljus. detta ljuset är i olika färger, och har olika energiinnehåll, beroende på hur många skal elektronerna hoppade ut.

kärnenergi
en atomkärna för vissa isotoper av ett ämne kan falla sönder på olika sätt då den är ostabil.
det bildas nya ämnen; det som finns kvar av atomen och det som skjutits iväg.
de partiklara som skjutits iväg är radioaktiva, och kan framkalla cancer med mera.
alfasönderfall: alfasönderfall är när en atom tappar två protoner och två neutroner, helium.
det som finns kvar av atomen har förlorat -4 på masstalet och -2 på atomnumret.
betasönderfall: betasönderfall är när en neutron i en atomkärna förvandlas till en proton och en neutron.
neutronen skjuts iväg långt och är radioaktivt, och kan tränga igenom många ämnen.
det som finns kvar av atomen har inte förlorat något på masstalet men fått +1 på atomnumret.

kärnkraftverk
fungerar genom fission, kärnklyvning av uran-235.
en neutron stöter in i en urankärna och urankärnan bildar två, mindre urankärnor.
de urankärnorna skjuter ifrån sig 3 st neutroner som i sin tur klyver atomkärnor.
det blir en kedjereaktion. när detta händer frigörs skitmycket energi,
som värmer upp vatten i en behållare. vattnet blir ånga och åker genom ett rör till en turbin.
det åker igenom turbinen och får den att snurra.
turbinen driver en generator som tillverkar el.
ångan kyls och kondenserar med kylvatten från havet.
det nedkylda reaktorvattnet leds tillbaka till reaktorn, och är rengjort från radioaktiva ämnen.
samma vatten används om och om igen.

fördelar och nackdelar med kärnkraft
fördelar: det är helt miljövänligt så länge de inte inträffar någon olycka med det radioaktiva avfallet.
kärnkraftverk är billiga att driva och tillverkar skiiiiitmycket energi.
det avger inga giftiga gaser som bidrar till växthuseffekten.
nackdelar: de är dyra att bygga ut.
radioaktivt avfall blir restprodukten. det är svårt att lagra och skadligt för allt liv på jorden.
en reaktorsolycka kan ske, t.ex. som i tjernobyl i ukraina.

socker |
Upp