gråta för

 
 
 
förgråter mig förgråten över saker som ligger i min hand 
flyter med och känner imman spricka 
allt jag säger är inte sant 
men hör klockslagen ticka längs mitt tinningsskinn
slickar tummen ren på blod och skriker 
sanningen, försvinn 
 
långt inne i ett hål nånstans 
spinner sagor som på låtsas 
och du är i min lögnbrydda, tankspridda stank 
utan foten i jorden 
med huvudet inklämt ibland molnen 
ibland saknar jag känslor så det spränger och jag svär 
allt det där som jag gråter över 
är i en egen atmosfär 
 
plockar tussilago som sprängt igenom snön en iskall dag på våren
släcker lågor med tärda händer som härdats och slickar såren på min tumme 
sänker ner huvudet i sjön utan markant
eftertanke 
och lovar
att allt jag säger är inte sant 
 
dock
mellan tummen och pekfingret finns en cirkus 
full med hästar och en schimpans 
något jag vet att jag kan viska när du sover fast du vet ändå 
jag saknar dig, bara dig, allt med dig?
mer än jag visste fanns

RSS 2.0