elva dagar



idag är det elva dagar kvar tills jag är arton och jag ba weheeeeu! fan vad tragiskt det kommer vara när jag vänjer mig vid att kunna köpa folköl och tobak i affärer eller vid att gå ut på krogen. jag som taggat så jag dött, och snart är allt en vardag för mig. haha åh, det är nästan tragiskt att växa upp. jag vill inte bli gammal med ansvar och föräldrar som förväntar sig att man ska hjälpa till hemma mycket mer och bli hemmafru med körkort och bra diskningsförmåga eller matlagningskapacitet utöver det vanliga. jag orkar inte


meeen, grattis till mig i förskott så ser vi om det är som jag hoppas på att det kommer vara.
pöuss


fyll mig med luft



jag tänker inte skriva om hur tråkigt jag har det just nu eller att jag har historiaprov imorgon på uppsamlingen klockan fyra vilket jag troligen kommer somna eller faila på just för att det är så sent. hur kan man ha ett prov klockan fyra?!?! hur som helst mår jag bra trots min mensvärk (sånt kanske man inte ska skriva om, vad fan vet jag?) och trots mitt lilla trasiga hjärta och liv. haha låter som att jag typ förlorat alla jag vet, fastän alla finns kvar. alla utom en, den jag mest ville skulle vara kvar. gal1 hur en person kan betyda så mycket.

hur som helst var det ifkmatch och jag kände att jag var tvungen att uppdatera om resultatet. sug min dase säger jag bara, ifk förlorade mot fula boråsbönderna elfsborg.. okej, så ska man inte säga, för dom är säkert fina och trevliga. men tragiskt iallafall. hade dock en trevlig hemresa med massa bergsjönbor som jag sedan träffade på min systers konfirmation av någon konstig tillfällighet. haha! shit min syster är religiös

nu ska jag iallafall sova. måste bara höra muse sjunga lite först, unintended oså ni vet. mina nya hörlurar ska användas till fullo. pussinuss

titta vilka vackra!



inviger mina nya skönheter med att lyssna på atomic kitten. vad är mitt problem hahhaaha, åh herregud. måste erkänna att dom är lite bra ibland. YOU CAN MAKE ME WHOOOLE AGAAIIN nanana


Dante, Dante, Dante, Dante, Dante - det enda som rör sig i mitt huvud

Jag lyssnar alltid på dig när du gråter
som om du är ledsen för att jag är det enda du kan få
och du lyssnar på mig när jag gråter
för jag vet att du känner så
men jag ler ändå mot dig, något falskt och med smärta
men nu är innersta platsen av sängen tom, där brukar ju du ligga
tro mig när jag säger att det skär i mitt hjärta

jag hatar verkligen detta
och jag älskar dig.


telling someone to forget is like telling a senile to remember

fan

subtraktion



ni vet, den där känslan man har i kroppen, när man är nykär och allt känns så där jävla underbart att man bara vill flyga iväg och lämna marken och aldrig bli stoppad, trots att man vet att man inte har vingar och att det aldrig skulle kunna ske? ni vet, den där känslan av att man liksom accepterar det mesta, just för att man är så himla kär och allt är så nytt, så det gör ingenting om ens partner ställer in en dejt eller skiter i att svara på viktiga sms, och det gör inget om han/hon pratar med andra som är jääättemegasnygga, för allt känns så himla nytt och bra så ingenting skulle kunna förstöra vad ni har. som om att det skulle krävas en meteoritattack från rymden för att kunna skilja er åt, bara för att ni är så bra tillsammans.

jag vet inte vad som har hänt. antingen har en meteorit slagit ner, eller så har saker och ting bara förändras väldigt, väldigt mycket. negativitet forsar över mig som ett vattenfall och jag går runt som en negativt laddad elektron, och jag förstår inte ens vad som händer. jag får ingen förklaring till någonting, utan vet bara att något är väldigt, väldigt fel. det är som om att jag har blivit instängd i mitt rum för att jag gjort någonting dumt, sådär som man ser på barnfilmer när pappan säger "gå upp på ditt rum!" när barnet varit olydigt. den enda skillnaden är att jag inte vet vad jag gjort fel, men ändå sitter där med en dumstrut på huvudet, inlåst i mitt rum och vet inte vad jag ska göra för att få komma ut igen.

varför är det såhär?


flickkväll hos maaeej



































tack cornelia för alla bilder!
(min fina vän conne har lagt upp alla dessa bilder åt mig från hennes kamera. minneskortet vägrade funka i min dator så vi kunde inte lägga över dem till min data.. blabla)


woho till att jag har så fina vänner. var ett jävla tag sen jag var med alla domhära brudarna samtidigt, och det var fanimej skitakul. var har ni tagit vägen?
lala puss påer

RSS 2.0