alexisonfire

jag rörde vid dina skulderblad
och kände hur dina släta hår reste sig upp
gåshud
mina fingrar följde dina musklers konturer
följde dina vackra spår
och som en rysning slog din puls genom luften
och rörde vid min hjärtrytm
matchning
våra händer flätades samman
och du smög dig närmare
din hud, dina vener, ditt hjärta
och när du andades mot min axel
var jag precis som hemma 
trygghet
och mina kinder blev rosiga
när dina ögon följde min ryggrad
när du omslöt varenda kota
när du gapade, rent förstummat
och jag ville aldrig få slut på känslan som du gav mig
att jag var din
dina mjuka läppar sökte sig till min hals
och jag trodde jag inte var närvarande
jag trodde jag var fast i en dröm
jag trodde jag skulle dö
när du tog emot mitt hjärta
utan att ge ifrån dig det, någon annan stans
rörelse

varför får du mig alltid att smälta?